Skillnaden mellan fördömelse och överbevisning .
Många som kommer till tro på Herren Jesus idag upplever inte en djupgående omvändelse med syndanöd och har inte känt Andens överbevisning om synd. En ytlig omvändelse kan medföra att man inte på djupet vänt världen och dess väsen ryggen, och inte heller funnit källorna i Kristus.
I värsta fall har en Ismael fötts in i församlingen. Han ser ut som en sann kristen men har inte upplevt pånyttfödelsens under.
Väckelsen på Hebriderna
Kännetecknande för väckelser i historien som gått på djupet och medfört total förvandling av hela samhällen är att människorna blivit överbevisade av Anden. Så var fallet i väckelsen på Hebriderna, som merparten av detta budskap handlar om.
Abraham kallas i Bibeln för trons fader. Vill vi lära oss det väsentligaste om trons liv, bör det alltså vara en god idé att vi vänder oss till honom. Om vi jämför hans liv med hur många uppfattar att en andefylld trosmänniska ska leva, kommer vi snart att märka skillnaden.
Det är intressant att studera Guds handlande när han fostrade Abraham till en trosman. Guds målsättning med honom var att han skulle sluta prestera i köttet1 – det han trodde var Guds vilja, och i stället lära sig vila i nåden.
Kom in i Guds vila av Madeleine Wallgren
Under decennier arbetade Herren med Abrahams hjärta, innan läxan slutligen kom på plats.
Och Herren sade till Abram: ”Gå ut ur ditt land och från din släkt och från din faders hus, bort till det land som jag skall visa dig.
Så skall jag göra dig till ett stort folk. Jag skall välsigna dig och göra ditt namn stort, och du skall bli en välsignelse. Och jag skall välsigna dem som välsignar dig, och den som förbannar dig skall jag förbanna, och i dig skall alla släkter på jorden bli välsignade.”
Och Abram gick iväg, som Herren hade tillsagt honom…
1 Mos 12:1-4a
Vad hade du gjort om du fått alla dessa löften om framgång (för så måste man väl kalla dem)? Du ska bli ett stort folk. Ditt namn ska bli stort, dvs känt av alla. Du ska bli stamfader till många, och alla jordens släkter ska bli välsignade på grund av dig.
Jag vet inte vad du skulle ha gjort, men jag vet att många entusiastiska och brinnande kristna genast skulle börja planera för hur dessa profetior fortast möjligt skulle bli verklighet. ”Oj, Gud har utvalt mig! Han vill använda mig till dessa stora saker. Vad kan jag nu göra för att Guds vilja så snabbt och effektivt som möjligt ska bli verklighet?”
Abraham kunde ha tänkt: ”Om jag nu ska bli stamfader till ett stort folk, måste jag först och främst skaffa barn. Många barn. Det är ju hög tid, eftersom varken Sara eller jag är speciellt unga. Illa att vi inte visste detta i vår ungdom, då hade vi gjort lite mer enträgna försök.”
Om dagens Abraham är pastor kan han tolka budskapet som att det gäller hans församling. ”Här gäller det att ta nya tag så att vi vinner fler människor som kan gå med i församlingen. Vad kan vi göra? Vi kör igång en makalös jättekampanj, med ett budskap som ingen kan missa. Säkert kan vi få in ytterligare ett hundratal i församlingen då. Det kostar förstås, och vi kommer att få slita hårt, men om Gud har lovat att vi ska bli ett stort folk är det ingen fara. Det är bara till att jobba på, och Herren kommer att välsigna det vi gör.”
Om dagens Abraham är företagare kanske han tänker: ”Mitt namn ska bli stort och berömt. Hur ska jag nu bäst se till att detta sker? Jag måste bli berömd för mina produkter. Gud menar nog att jag ska marknadsföra vårt företag starkare, annonsera och satsa på större saker, så att alla får reda på var vi finns. Här gäller det att ligga i.”
Men vad gjorde Abraham när han hörde Guds löften? Han lyssnade noggrant, sorterade ut och skilde mellan vadGud sade att Han skulle göra, och vad Gud sade att Abraham skulle göra. Gud sade bara en enda sak som Abraham skulle göra, och det var ”Gå ut!”. Resten handlade om vad Gud skulle göra.
Det finns ett vanligt missförstånd bland människor. När Gud talar, blandar vi samman det som Gud vill göra och det vi själva ska göra. Ofta blir vi så uppspelta över av allt Gud ska göra, och börjar planera för detta, att vi missar vad han sade att vi skulle göra. Abraham hade lätt kunnat missa den första delen av budskapet om han fallit i trance över vad Gud avslöjade om hans framtid. Men han behöll fötterna på jorden och tog fasta på vad han skulle göra. ”Och Abram gick åstad….” Det var allt han gjorde! Och det var allt Gud ville att han skulle göra.
Detta är tro. Var det svårt? Nej. Naturligtvis kunde det vara känslomässigt svårt, men det var inte svårt att tro och handla i tro.
En anledning till att så många upplever det svårt att tro, är att de försöker göra vad Gud sagt att han ska göra. Inte konstigt att man känner sig misslyckad och klentrogen då!
Abraham drog iväg till Kanaans land, och kom till Sikem. Där uppenbarade sig Herren för honom.
Men Herren uppenbarade sig för Abram och sade: ”Åt din säd skall jag ge detta land.” Då byggde han där ett altare åt Herren, som hade uppenbarat sig för honom.
1 Mosebok 12:7
Gud sade: ”Åt din säd skall jag ge detta land.” Vad gjorde Abraham åt detta? Satte han sig ner och började planera för hur han skulle inta landet och driva kananéerna på flykt? Började han utbilda sitt husfolk till soldater? Började han planera förhandlingar om att på fredlig väg ta över landet, om han insåg att han inte hade tillräckligt med folk för att börja krig?
Ingetdera! Han hörde att Gud sade: ”Åt din säd skall jag ge detta land.” Är man entusiastisk lyssnar man inte så noga. Abraham hade kunnat uppfatta det som att han skulle få landet, och att han på något sätt borde inta det – genast. Gud försitter ju aldrig tiden, och vill att vi ska lyda omedelbart. Men Abraham uppfattade att det var hans säd, hans avkomma, som skulle inta landet. Han uppfattade också att det var Gud som skulle ge landet åt hans säd – han skulle inte själv fundera ut hur han skulle inta det.
Istället för att börja fantisera gensvarade han på Guds tilltal genom att bygga ett altare. Innebörden av denna handling var att han lade alla egna tankar åt sidan och tillbad honom som ensam är värdig. Han gav Gud all uppmärksamhet och bara njöt av att få vara i hans närhet.
När Gud uppenbarar något för oss, ska vårt gensvar först vara att ”bygga ett altare”. Hur då? Vi bär fram oss själva som offer inför Herren genom att prisa, lova, ära och tillbedja honom; genom att lägga ner alla tankar och planer, och bara låta oss uppslukas av hans härlighet. Vi bara vilar i hans kärleksarmar och litar på, att han som talade också kommer att fullborda vad han uppenbarat.
Så länge Gud inte ger en direkt order om att handla, ska vi heller inte göra något. Gud kan i förtroende avslöja saker och ting för oss, men det betyder inte att vi på stående fot ska försöka förverkliga det här och nu. Gud talar om olika saker för oss för att han vill uppmuntra oss. Han ingjuter tro i våra hjärtan genom att dela vad han har på sitt hjärta. Han gör oss delaktiga av sin plan. Vi blir hans partners. Springer vi iväg och berättar för alla vad han sagt, eller i egen kraft försöker förverkliga vad han sagt, bevisar vi bara att vi inte är värda förtroendet.
"Vad händer efter döden?" Alla 13 avsnitten utlagda!
Nu har jag lagt ut alla 13 videorna i ämnet "Vad händer efter döden?". Då det blev så mycket diskussioner i ämnet när de först publicerades, så finns de nu enbart tillgängliga på Vinpressen och inte på Youtube. Varje avsnitt är på 30 minuter. Du kan se alla avsnitten här:
Nyutlagd video i serien "Självförtroende eller Kristusförtroende"!
Här kommer del 7 (av 14) i serien Självförtroende eller Kristusförtroende. Jag tar upp en sund och biblisk syn på kroppen och hur man i kristenheten haft en del felaktiga synsätt på kroppen. Se videon på youtube! https://youtu.be/IXz3TTgzz18
Läs också gärna min bok Självförtroende och självkänsla i Kristus:
Efter att du blivit nyskapad kan du välja i varje situation mellan att följa köttet eller anden! Man kan alltså vara född på nytt och ha evigt liv i sin ande, och likväl leva köttsligt. Många förblir köttsliga kristna i hela sitt liv; dvs de motiveras ständigt av och handlar utifrån sin gamla natur. Fastän de upplevt pånyttfödelsens under, bryr de sig inte om eller vet inte hur de ska lyssna till anden i sitt inre, utan fortsätter leva efter sina sinnen och sina kroppar. Om kroppen säger: ”jag vill ha mat”, fastän man bestämt sig för att fasta den dagen, står man inför ett val: man måste välja att lyda anden eller kroppen. Den som alltid tidigare lydit sin kropp och inte insett att det nu är anden som är kung, kommer att välja att lyda kroppen.
Den som varit van att alltid lyssna till och lyda kroppens begärelser i kanske 40 år, måste fatta ett viljebeslut att lyssna in och lyda andens röst istället. Det går inte utan protester från den gamla naturens sida. Kroppen kommer att knorra och opponera sig. Den är som en otämjd häst, som aldrig haft en ryttare på sin rygg, utan alltid gjort som den själv velat. Den dag hästen ska ridas in är det inte lätt – varken för hästen eller ryttaren! Det uppstår många konflikter och många viljekonfrontationer. Hästen vill en sak och ryttaren en annan. Hästen hävdar sin frihet, och ryttaren vill ha den lydig för sina ändamål. Hästen vill inte inse att han är skapad till att vara ryttarens tjänare. Han ser bara nackdelar med det nya arrangemanget. Men när han väl är inriden, kommer han att inse – om han är klok – hur rätt ryttaren hade. När hästen är väl inriden och lydig för minsta vink, kan både han och ryttaren bli betrodda med stora uppdrag. Så länge hästen var olydig och egensinnig, kunde varken ryttaren eller hästen få vara med om några spännande, ansvarsfyllda uppdrag.
Ditt sinne och din kropp är i många avseenden lika hästen. Under hela ditt liv har sinne och kropp varit vana att gå sina egna vägar. Din ande har sällan haft något att säga till om. Plötsligt vaknar din ande upp genom Guds under och börjar beordra själen och kroppen att lyda. Självklart reagerar de! Något av ett inbördeskrig bryter ut! Det känns som om de säger: ”Vem är du? Var kommer du ifrån? Vem har gett dig auktoritet att befalla över oss? Vet du inte att vi styrt och regerat här i många år? Ingen annan har någonsin vågat sticka upp mot oss. Tyst med dig! Tig! Vi vill inte höra på dig!”
Och så skriker köttet högre än någonsin. Frestelserna får större skärpa och större dragningskraft än någonsin! Fullt krig har brutit ut inom dig, och du undrar många gånger: Ska jag vinna seger över detta?
Köttet är fiende till anden, och anden till köttet. De två ligger i strid så att ni inte kan göra det ni vill.
Men om anden får styra er, står ni inte längre under lagen.
Efter fallet förmörkades alltså människans ande, som var skapad till att ha kontakt med Gud, och den blev satt ur funktion. Hennes själ invaderades av den nye gudens tankar – tankar av fruktan och själviskhet – därför att djävulen vet att han är dömd och förkastad av Gud. Hennes kropp blev märkt av förgängelsen. Den blev svag, sjuklig och döende. Djävulen har bara ett mål i sikte, och det är att stjäla, slakta och förgöra, Joh 10:10. Så total var förvandlingen, som Adam och Eva genomgick, att Gud konstaterade att människornas ”hjärtans alla uppsåt och tankar var allenast onda.” I syndafallet gav sig människorna frivilligt åt satan. Våra kroppar tillhör den här världen. De är skapade av stoft från denna jord. När djävulen fick jorden i sin hand, fick han auktoritet här (1 Joh 5:19; Joh 12:31). Vår kropp är den del av oss som är mest utsatt för djävulens attacker. Men likväl är det Gud som har skapat våra kroppar, och därför är de inte onda. Att tro att kroppen är ond, är fel. Det är en föreställning som ofta ansetts som kristen, men den är i själva verket gnostisk. Om man tror att kroppen har syndiga begärelser är det inte heller helt korrekt. Gud har skapat oss med förmåga att känna hunger när vi behöver mat, han har gett oss en längtan efter sex, efter att få sova när vi är trötta, osv. Kroppen har inga i sig syndiga begärelser. Men otrosnaturen har det! För om vi inte tror att Gud vill ge oss all tillfredsställelse vi behöver, leder kroppens begärelser till synd. Då försöker vi själva tillfredsställa oss utan att ta hänsyn till hur Gud vill att det ska gå till. Han vill ge oss god mat, den bästa äktenskapspartnern och skön vila. Men om man inte tror det, kommer lätt tankar på hur man ska kunna få ut så mycket som möjligt av livet. Det är då man kan bli frestad av t ex otuktstankar. Vem vill begå otukt om han vet att Gud har gett honom världens bästa äktenskap? Tron att kroppens begärelser är syndiga ger också upphov till självplågerireligioner, Kol 2:20-23. Vidare leder en sådan tro till att man berövar sina barn den kärlek i form av närhet och uppmärksamhet som de behöver. Det lilla barnet har ett stort behov av att få vara krävande. Det är helt nödvändigt för dess psykiska hälsa. Man får inte avvisa dess behov. Det gäller såväl dess kroppsliga som dess själsliga behov. Många har denna felaktiga inställning: Man ska inte skämma bort barn som skriker genom att ta upp dem i famnen, och man behöver inte sitta ner och lyssna på dem när de vill dela sina hjärtan. En sådan tro är fruktansvärd! Eftersom jorden kom i djävulens händer, kom också människans kropp under hans påverkan. Han försöker där sätta in sina attacker och manipulationer. De fem sinnena är fönstren, som djävulen använder. Det är därför som det är viktigt att du stänger dessa fönster vid behov.
ALLT DU INTE GÖR AV ETT VILLIGT HJÄRTA KOMMER FRÅN KÖTTET
Din invärtes människa, din nya natur, vill alltid det rätta. Lyssna till ditt hjärta och lyd dess längtan, så kommer du inte att göra vad köttet vill. Gud har lagt ner en ny lust i ditt hjärta. Innan du blev född på nytt var det jobbigt och motigt att göra Guds vilja. Nu är det din högsta lust och längtan. Om du saknar lust i ditt hjärta till en viss sak, som du menar att du borde göra, så gör det inte. Allt du inte gör av ett villigt hjärta kommer från köttet. Detta gäller under förutsättning att du fortfarande helt och hållet är överlåten till Gud.
Därför säger jag: ”Se, jag kommer. I bokrullen är skrivet vad jag skall göra. Att göra din vilja, min Gud, är min lust, och din lag är i mitt hjärta.”
Ps 40:8, 9
Detta sades om Jesus, se Hebr 10:5-7, men det gäller i lika hög grad dig som har Jesus boende i dig. Att göra Guds vilja är din lust. Bara Gud kan utföra denna förvandling i ditt liv, så att det du tidigare upplevde som olust, du idag upplever som lust.
Ty Gud är den som verkar i er både vilja och gärning, för att hans goda vilja ska ske.
Det är Anden som gör levande; köttet är till inget nyttigt. De ord som jag har talat till er är
ande och liv. Joh
6:63
I ditt kött bor inget gott. Absolut ingenting som Gud kan använda
sig av. Ibland vill fienden få oss att tro att det i alla fall finns något gott där. Där kan ju finnas
envishet och intelligens. Nog ska väl Gud kunna använda det i vissa situationer.
Nej. Det måste först dö och uppstå, och läggas under Kristi lydnad. Inte ens de
”goda” sakerna i köttet kan användas för Guds verk. Man kan vara mycket
givmild och arbeta hårt för ideella ändamål utan ersättning utan att det har
något värde i Guds ögon. Bara det som han
själv ingivit och fött fram har värde. En kristen kan få för sig att göra
goda gärningar och tro att det imponerar på Gud. Ingalunda! Det är drivkraften
bakom som räknas. Det är bara det som är
fött av Gud som övervinner världen och som har evighetsvärde, 1 Joh 5:4.
Köttet tillhör den här världen, och du kan inte ta det med
till himlen. Alltså finns det ingen anledning att ”polera” köttet för att
försöka få det heligt. Du ska istället hålla före att det är dött, Rom 6: 6
och11.
Köttet är den fallna naturen. Man brukar säga att kroppen +
själen = köttet, men det är inte helt korrekt. Kroppen i sig och själen i sig
är inte syndiga. De skapades goda av Gud. Men människan kallas kött när hon
saknar härligheten från Gud och gemenskapen med honom, därför att hon då bara
har dessa två komponenter. Och dessa var aldrig avsedda att utgöra människans
hela natur. När hon skapades var hon först och främst ande. Genom sin ande
hade hon gemenskap med Gud och genom sin ande kunde hon styra sin själ och sin
kropp. När Gud såg på sin skapelse såg han att den var god.
Och Gud såg på allt som han hade gjort, och se, det var mycket
gott.
1
Mos 1:31
Men i syndafallet förlorade människan andens gemenskap med
Gud och blev kött. Så mycket av
naturen, djuren och människan förstördes att Gud inte längre kunde säga att
allt var mycket gott. Istället för godhet fann han idel ondska:
Men när Herren såg att människornas ondska var stor på
jorden, och att deras hjärtans alla uppsåt och tankar alltid var endast onda, då ångrade Herren att han hade gjort människorna på jorden,
och han blev bedrövad i sitt hjärta.
Men jorden blev alltmer fördärvad för Guds åsyn, och jorden
uppfylldes av våld.
Och Gud såg att jorden var fördärvad, eftersom allt kött
vandrade i fördärv på jorden.
1
Mos 6:5, 6,11, 12
När kroppen och själen inte längre styrs av anden, fungerar
de som en cancer: De växer vilt utan sina avsedda funktioner. De fungerar
själviskt, dvs de handlar enbart utifrån egna behov, precis som cancersvulstens
celler. Därför kallas de kött.
Kroppen och själen är inte syndiga i sig själva, liksom inte
heller cancerns celler är onda i sig själva. De är ju ingenting annat än
kroppens egna, från början friska, celler, som gått miste om cellkärnans
styrande förmåga. Felet har alltså uppstått i cellens allra innersta, i kärnan.
Felet i den fallna människan finns också i det allra innersta, i anden. Därför
tjänar det inget till att försöka styra köttet genom att öva det i goda
gärningar. Köttet kommer ändå bara att kunna göra dessa gärningar om det kan
motiveras av något själviskt motiv, till exempel belöning eller hot.
Det finns bara två sätt att styra köttet: Genom lagen eller
genom anden. Lagen tvingar köttet, med dess själviska natur som motivation (”om
du inte gör som jag kräver kommer jag att straffa dig”). Men en sådan motivation
kan inte behaga Gud. Anden tvingar köttet genom att i sig själv bära
motivationen (”du gör som jag säger därför att jag vill det”). En sådan
motivation behagar Gud, eftersom det är människans innersta, hennes fria vilja,
som driver henne. Det var därför Jesus sade att människan måste födas på nytt.
Hon måste få tillbaka den andliga natur som hon förlorade i syndafallet. Detta
fantastiska under inträffar när hon tar emot Jesus som sin Herre, på den grundvalen
att Jesus har betalat priset för en sådan pånyttfödelse och gemenskap med Gud.
Utdrag från ”Seger ivarje frestelse” av Madeleine Wallgren (just nu på rea för endast 35:- ord 129:-)
24 feb. 2023
Konfrontationsrädsla, del 2 (videoserie i 3 delar)
Här kommer en ny video del 2 (av 3) av min serie "Konfrontationsrädsla" med många exempel både från Bibeln och från mitt eget liv. Du kan se båda på min Youtubekanal.
Adressen till min Youtubekanal med mer bibelundervisning:
Konfrontationsrädsla, del 1 (videoserie i 3 delar)
Om oförmågan att stå upp för sig själv och säga sitt hjärtas mening och hur man övervinner sin fruktan.
Som kristen ska vi inte vika oss för människor och leva dem till behag, utan enbart behaga Gud.
Se fler videor, undervisningsartiklar och gratis mp3-undervisning på Vinpressen!
Du ska älska Herren, din Gud! Fem gånger upprepas detta bud i Skriften, både i Gamla och Nya testamentet.[1]
Jesus svarade: “Du skall älska Herren din Gud av hela ditt hjärta och av hela din själ och av hela din kraft och av hela ditt förstånd, och din nästa som dig själv.”
Luk 10:27
Den kärlek Herren begär omfattar hela vår varelse, allt vi är och har. Jag förväntas visa min kärlek till honom genom att ställa alla mina krafter i hans tjänst, hela mitt förstånd och mest av allt – mitt hjärta. Termen ”hjärta” används i Bibeln ofta för att beteckna personlighetens centrum, min vilja, min känsla, det som djupast sett berör mig.
Men – kärlek är ju inte något vi kan kräva. Du kan sätta en pistol i nacken på någon och kräva att hon ska älska dig, men trots att hon är hotad till livet förmår hon inte tillmötesgå ditt krav. Snarare blir det tvärtom. Ett sådant hot kan säkert frammana hat, men inte kärlek.
På Gamla Testamentets tid försökte man genom sina handlingar efterkomma Guds krav. Men det oomskurna hjärtat gjorde det svårt för många att älska Gud. Undantag fanns, vilket Skriften har levande berättelser om.
Denna svårighet blev undanröjd när Jesus kom, och vi kunde födas på nytt. Han erbjuder oss ett nytt hjärta, ett nytt sinnelag och möjligheten och förmågan att älska Gud.
Profeterna talade om detta långt innan det hände:
Se, dagar skall komma, säger HERREN, då jag skall sluta ett nytt förbund med Israels hus och med Juda hus,
Nej, detta är det förbund som jag efter denna tid skall sluta med Israels hus, säger HERREN: Jag skall lägga min lag i deras inre och skriva den i deras hjärtan. Jag skall vara deras Gud och de skall vara mitt folk.
Då skall de inte mer behöva undervisa varandra, ingen sin broder och säga: “Lär känna HERREN!” Ty alla skall känna mig från den minste bland dem till den störste, säger HERREN.
Jer 31:31, 33, 34
Jag skall ge er ett nytt hjärta och låta en ny ande komma in i er. Jag skall ta bort stenhjärtat ur er kropp och ge er ett hjärta av kött.
Jag skall låta min Ande komma in i er och göra så att ni vandrar efter mina stadgar och håller mina lagar och följer dem.
Hes 36:26, 27
Gud söker en aktiv kärlek hos oss. Den känner inte plikt och krav. Han söker en kärlek vars frukt är lik den man upplever när man är kär. Den förälskade mannen gör en massa saker för sin älskade utan att tänka på hur mycket kraft och energi som krävs. Han som förut var snål och girig glömmer bort att titta på prislappen när han vill köpa en present till föremålet för hans heta känslor. Han känner det inte som en försakelse att ge sin tid och sina pengar, utan det är en ren glädje för honom. Just så vill Gud bli älskad. Det var därför han skapade människan. Han kunde ha programmerat henne till att “älska”, men utan fri vilja blir begreppet kärlek meningslöst.
Tänk dig att du var gift med en man du älskade, men den enda gång du fick ha honom för dig själv var några timmar varje söndag. Alla andra dagar och nätter var han tillsammans med andra kvinnor. Likväl bedyrade han varje söndag att det bara vad dig han älskade, att det bara var du som verkligen betydde något i hans liv. Skulle du tro på hans ord? Skulle du känna dig verkligt älskad och som nummer ett i hans liv? Förmodligen inte.
Så upplever troligen Gud sin relation till många av de sina, som liknelsevis är förlovade med honom för att snart sammanvigas. Vi möter honom i gudstjänsten på söndagen, sjunger lovsånger som betygar vår innerliga kärlek till honom, men resten av veckan gör vi tydligt att detta bara var tomma ord, för då lever vi för oss själva och visar vår hängivenhet till andra gudar.
Vill du leva som Guds fiende?
”Ni äktenskapsbrytare och äktenskapsbryterskor! Vet ni inte att vänskap med världen är fiendskap mot Gud? Den som vill vara världens vän blir Guds fiende.” Så står det ordagrant i Jakobs brev 4:4.
Gud älskar oss, och i det nya förbundet har han utgjutit denna agape-kärlek i våra hjärtan. ”Guds kärlek är utgjuten i våra hjärtan genom den helige Ande, som han har gett oss”, Rom 5:5. Vi har fått resurser till att gensvara på hans kärlek. Vi har fortfarande vår fria vilja, och vi kan vända oss bort från denna kärlek, men vi kan idag välja att ha brinnande hjärtan.
– Men vad ska jag göra om jag förlorat denna kärlek till Herren? Jag känner numera bara plikt och krav inför min gudsrelation.
Eftersom Gud själv sagt att han gjort ett nyskapande verk i mitt hjärta och utgjutit sin kärlek genom den helige Ande i mitt bröst, så måste det också finnas en väg att återvinna den första kärleken med dess kännetecken. Under tiden du läser denna bok kommer du att få fler svar din fråga.
Istället för att försöka komma underfund med vad vi kan göra, ska vi se på vad som kan rensas bort från våra liv. Vårsolen har som bekant svårt att tränga igenom smutsiga fönster.
I liknelsen om såningsmannen visar Jesus på omständigheter som kan stjäla vår intima gudsrelation. Läs själv Mark 4:3-20!
Du lär känna Gud genom att studera hans ord, tillbringa tid i bön och lovsång och vara tillsammans med bröder och systrar som är brinnande i tron. Levande förkunnelse sätter ditt hjärta i brand. När Emmauslärjungarna på sin vandring ovetandes fick sällskap av den uppståndne Jesus märkte de att deras hjärtan blev brinnande, Luk 24:32. Han började med Mose och fortsatte med alla profeterna. Vilket bibelstudium! Se Luk 24:13 ff!
Lyssnar du på förkunnelse som är dömande eller förmedlar en missvisande Gudsbild slocknar din kärlek. En förkunnelse som målar Kristus för dina andliga ögon och gör att ditt hjärta rörs av kärlek, är rätt sorts förkunnelse. Observera att jag inte talar om förkunnelse som eggar upp själens känslor, utan om det som väcker liv och hunger i din ande.
[1] 5 Mos 6:5; 5 Mos 11:1; Matt 22:37; Mark 12:20; Lukas 10:27.
Se del 4 (av 5) i Youtubeserien "Vågar du närma dig Ljuset?"
Felaktiga uppfattningar om ödmjukhet. Frimodighet som ofta uppfattas som högmod. Fler hinder för inträdet i Guds rike: intellektualism, Matt 18:1-4. Naamans stolthet som nästan kostade honom hälsan. Hur Jesus i sju steg avklädde sig sin gudomlighet och blev människa – vårt föredöme på ödmjukhet.
På Vinpressen kan du se alla tidigare delar i serien och flera andra videor och undervisningsartiklar!
"Vågar du närma dig Ljuset?" finns också att köpa som DVD eller Bluray i vår webbutik här.
13 aug. 2022
Youtube - nytt videoavsnitt "Du är värdefull!"
Nu har jag lagt ut del 5 (av 14) i serien "Självförtroende eller Kristusförtroende?" Detta avsnitt handlar om synen på dig själv och hur värdefull du är i Guds ögon. Kan du se dig själv med hans ögon?
Se gärna de tidigare avsnitten om du inte gjort det för att få sammanhanget klart för dig!
Fienden försöker lura oss genom att klä ut sig till fåraherde. Han klär sig i fårakläder, för att fåren ska känna sig hemmastadda, men ett sant får låter inte lura sig. Det ser inte på det yttre; det litar inte ens på sitt luktsinne, utan det lyssnar till herdens röst.
När Jesus uppenbarade sig för Emmauslärjungarna (Luk 24:13-35), kände de inte igen honom. Jesus var förknippad med en jordisk gestalt – i vissa kläder, ofta omgiven av en viss grupp människor.
Men deras ögon var slutna, så att de inte kände igen honom. Luk 24:16
De hade dittills känt igen Jesus på något yttre. När han nu uppenbarade sig i en annan form, kände de sig främmande för honom. Ett täckelse skilde dem åt. Men sedan de hade övertalat Jesus att följa med dem hem, och Jesus då välsignade och bröt brödet, kände de igen honom. Deras ögon öppnades, Luk 24:30, 31.
Om vi försöker känna igen det Gud ger oss genom att granska formerna, kommer vi att missa det. När du ska bedöma om en väckelse är från Gud, kan du inte lita på dina erfarenheter. Du kan bara lita på ditt hjärta, dvs din ande. Har du hjärtats gemenskap med Jesus, kan du känna igen honom i vilken gestalt han än uppenbarar sig. Bedömer du enbart utifrån din erfarenhet och begränsade kunskap, kommer du att missa Herren.
Maria från Magdala var den första som mötte Jesus som uppstånden. Hon kände inte heller igen honom.
14När hon hade sagt det, vände hon sig om och fick se Jesus stå där, men hon förstod inte att det var han. 15Jesus sade till henne: ”Kvinna, varför gråter du? Vem söker du?” Hon trodde att det var trädgårdsmästaren och sade till honom: ”Herre, om det är du som har fört bort honom, så säg mig var du har lagt honom, så att jag kan hämta honom.” 16Jesus sade till henne: ”Maria.” Då vände hon sig om och sade till honom på hebreiska: ”Rabbuni” – det betyder lärare.
Joh 20:14-16
I sin sorg sökte hon efter det som fanns i hennes föreställningsvärld: Jesus i form av en död kropp. I hennes sinne fanns ingen tanke på att det kunde vara en levande Jesus som talade till henne. Men i samma stund som Jesus sa: ”Maria”, kände hennes hjärta igen vad hennes sinnen hade misslyckats med. Det var hennes älskade Mästare.
Om inte Maria hade haft sin första kärlek till Jesus brinnande, kanske hon inte hade förstått vem hon mötte. Hon hade gått hem med sin sorg, och levt ensam tills hon vänt om.
Hur kom det sig att hon kände igen Jesus först sedan han uttalade hennes namn?
2Men den som går in genom dörren är fårens herde. 3För honom öppnar dörrvaktaren, och fåren lyssnar till hans röst, och han kallar på sina får och nämner dem med deras namn och för ut dem.
Joh 10:2, 3
När Jesus nämnde Maria vid namn [betydelsen är att herden känner innerlig gemenskap med henne], kände hon igen sin sanne Herde. Hon var hans får.
Fienden försöker lura oss genom att klä ut sig till fåraherde. Han klär sig i fårakläder, för att fåren ska känna sig hemmastadda, men ett sant får låter inte lura sig. Det ser inte på det yttre; det litar inte ens på sitt luktsinne, utan det lyssnar till herdens röst. Det finns bara en röst som låter välbekant, och den rösten känner varje fårs individuella namn, dess egenskaper.Ett får som vant sig vid att följa Herdens röst (det inre vittnesbördet) blir inte tveksam om herden en dag kommer med en obekant sanning. Herdens röst har ju inte förändrats.
De får, däremot, som inte upprättat en egen relation till herden, utan bara utifrån slentrian följer med flocken varje morgon, kommer att ha svårt att avgöra om det verkligen är den rätte herden som en morgon uppenbarar sig i nya kläder. Dessa får blir osäkra och frågar sig: ”Är det där verkligen min herde?”
Fienden känner till de osäkra fårens svaghet. Han anspelar på deras sinnen, när han ikläder sig fårakläder för att förleda dem.
Men akta er för de falska profeterna som kommer till er i fårs kläder, men invärtes är rovgiriga vargar.
Matt 7:15 (egen öv)
Dessa får, som leds av sina sinnen och menar att allt är gott och väl eftersom herden är klädd i samfundets former och låter ungefär som deras föregångare, blir grundligt lurade. Fienden är rovgirig. Hans mål är att slakta fåren. När han lyckats lura dem, slutför han sina avsikter.
Utdrag från min bok “Splittring eller enhet”
Mer undervisningsartiklar och gratis mp3-undervisning finns på Vinpressen https://www.vingarden.org/press/
Fil 1:6 Jag är
övertygad om att han som har börjat
ett gott verk i er också skall fullborda
det intill Kristi Jesu dag.
Gud påbörjar aldrig ett projekt som han inte slutför. I vår
mänskliga svaghet har säkert både du och jag en hel del oavslutade projekt. Vi
kanske började med stor entusiasm att renovera huset, sticka en tröja, skaffade
dyr golfutrustning, en kurs för att lära oss ett nytt språk, evangelisera
staden etc. Men vi fullföljde aldrig våra planer. Det kostade för mycket. Tiden
och orken och motivationen räckte inte till. Men tack och lov är det annorlunda
med Gud. Han låter inga trådar förbli oavslutade. När vi tog emot Jesus som vår
Herre och Frälsare födde han oss på nytt, och nu fortsätter han att verka i oss
både vilja och gärning (Fil 2:13) för att hans goda plan ska förverkligas i
våra liv.
Men han verkar inte enbart i de pånyttföddas liv. Han som är
skapare av hela universum har inte lämnat alla andra människor på jorden åt
sitt öde. Allt han planerade och tänkte när han skapade de första människorna
kommer att fullbordas. Allt ska
återupprättas enligt Guds ursprungsplan. Mänskligheten ska upprättas. Guds
rike i all sin härlighet ska en dag bli verklighet. Ingen synd, ingen död,
ingen plåga, bara frid, fred och välbefinnande på alla plan.
Apg 3:21 Honom
[Jesus] måste himlen ta emot [1917: behålla] tills de tider kommer då allt det
blir återupprättat [apokatastasis],
som Gud har förkunnat genom sina heliga profeters mun från urminnes tid.
Guds syfte är inte förstörelse utan återupprättelse – apokatastasis. När vi talar om den sista
tiden verkar de flesta associera det med kaos och elände, men låt oss se
prövningarna utifrån Guds perspektiv! Födslovåndorna, hur svåra de än upplevs
för stunden, är övergående.
Rom 8:17, 18
Men är
vi barn är vi också arvingar, Guds arvingar och Kristi medarvingar, lika visst
som vi lider med honom, för att också bli
förhärligade med honom.
Jag hävdar att den här tidens lidanden väger lätt i jämförelse med den härlighet som kommer att uppenbaras
och bli vår.
Först kommer hans brud – församlingen – att upprättas. När
det mörknar i världen och avfallet växer till, kommer den sanna bruden att
skilja sig från kompromissanden och framstå i skinande ljus och härlighet.
Hennes renhet och trohet mot sin Herre kommer att väcka omvärldens hat och
förföljelse, men eftersom hon har målet klart i sikte, segrar hon. Hon vet att
tiden är kort och att Jesus snart hämtar hem de sina.
Allt som inte är fött av Guds Ande kommer att skakas. Allt
orent som inte håller provet blir till intet. Guds upprättelseplan är nära att
fullbordas nu. Så ge inte upp! Stå emot och rensa ut tankar som slunkit in i
ditt sinne och som går emot Guds ord. Rena dig i Lammets blod och gå inte
längre i ok med dem som inte tror! Även kristen press och kristna böcker kan
locka till avfall och kompromisser med Guds eget ord. Sådant som bär etiketten
”kristet” kan leda oss in i en falsk trygghet om att sådant som tidigare inte
var ok, nu har blivit det. Men varken Herren eller hans ord har förändrats!
(Hebr 13:8)
Hebr 13:7-9 Tänk på
era ledare, som har predikat Guds ord för er. Se, hur de slutade sin levnad,
och följ deras tro.
Jesus Kristus är densamme i går och i dag och i evighet.
Låt er inte föras bort av alla slags främmande läror.
I Peters senaste bok Guds härlighet i församlingenfår du veta mer hur Gud ska gå tillväga för att
hans härlighets sken ska uppenbaras i församlingen.
1 juli 2022
Hur känner jag igen Herdens röst?
Det berättas om en man som var på resa i Mellanöstern. En
dag vilade han uppe på en kulle med utsikt över ett vattenhål, dit herdarna tog
sina får för att de skulle dricka. Så märkte han att det inte bara kom en flock med får. Tre stora flockar från
olika riktningar samlades till vattenhålet. Turisten blev orolig och tänkte att
herdarna som obekymrade stod och pratade med varandra aldrig skulle kunna
separera fåren från varandra.
När fåren hade druckit sig otörstiga gick herdarna iväg åt
varsitt håll. De började sjunga, och den stora fårflocken delade sig i olika
riktningar. Varje får följde tydligen sin egen herde. De måste ha känt igen
herdens röst.
Hur känner vi främst igen varandra? Genom våra anletsdrag,
men kanske ändå säkrare genom vår röst. En vän vi inte sett på decennier kan ibland
vara svår att känna igen. Igenkänning grundar sig alltid på hur väl man känner
en person. Jag kan ibland missta mig om någon i telefonen har samma tonläge och
dialekt som en annan vän. Men ju bättre jag känner en vän, desto säkrare är jag
på vem det är som ringer.
Under åren med katt- och hunduppfödning fick jag många nya
bekantskaper. Jag minns hur det en och annan gång på telefonsvararen fanns ett
meddelande i stil med: ”Hej! Det är jag. Var snäll och ring mig så fort du
kan!” När jag själv avlyssnade meddelandet hörde jag direkt vem ”jag” var, men
när vi var bortresta och den som passade telefonen skrev ner alla inkomna
meddelanden var det svårt att veta vem ”jag” kunde vara.
Du har säkert hört några säga att de hört Gud säga si eller
så, och så har du undrat hur de så säkert kunnat veta att det var just Guds
röst. Det kunde ju varit egna tankar eller främmande röster.
Joh 10:4, 5 När han har fört ut alla sina får, går han
före dem, och fåren följer honom, därför att de känner igen hans röst.
Men en främling följer de inte, utan flyr bort från honom,
därför att de inte känner igen främlingars röst."
Det står inte att även lammen känner igen herdens röst. De
följer bara tackorna. Det är de som mognat i gemenskapen med Herren som känner
igen hans röst. Hebreerbrevets författare talar om barn i tron som behöver
mjölk istället för fast föda. Målet är att växa upp till mognad så vi säkert
kan urskilja Herdens röst.
Heb 5:14 Den
fasta födan är till för vuxna, för dem som genom övning har fått sinnet skärpt
till att skilja mellan gott och ont.
Paulus bad för korintierna att de skulle få sina hjärtan
upplysta genom vishetens och uppenbarelsens ande så att de fick rätt kunskap
om Gud (Ef 1:17, 18). Vår ande eller vårt hjärta har förmåga att ta in
information från andevärlden. Genom träning blir våra andliga sinnen skärpta så
vi kan skilja mellan olika intryck som når oss.
Fortsättning i ”Känner du igen Jesus, när han visar sig i ny gestalt?”
Läsaromdöme: Peters nya bok går på djupet och får dig att tänka till. Det är ingen bok man sträckläser, utan avnjuter i mindre portioner. Nya infallsvinklar på ondskan, krig, narcissistiska ledare, Ukraina, Nordkorea och Jeriko…. och hur Guds härlighet kontrasterar och för verket fram till seger.
Apg 2:3, 4
Tungor som av eld visade sig för dem och fördelade sig och satte sig på var och
en av dem.
Och de uppfylldes alla av den helige Ande och började tala
främmande språk, allteftersom Anden ingav dem att tala.
Judas v 20 Men ni,
mina älskade, skall uppbygga varandra på er allra heligaste tro. Be i den
helige Ande.
Bönespråket, den enkla gåvan att tala i tungor som är
tillgänglig för varje pånyttfödd troende, verkar på senare år ha fått en
undanskymd plats. Flera jag talat med säger att de fått gåvan, men använder den
inte, eftersom de inte riktigt vet vad den är bra för.
Många imponeras av briljanta och spetsfundiga utläggningar
av Skriften, vilka ofta är influerade av tidsandan. De kittlar vårt kött,
eftersom de är välformulerade och kläckta av ett välutrustat intellekt. Men är
de födda av Guds ande? Om de är födda av köttet är de till ingen som helst
nytta:
Joh 6:63 Det är Anden som ger liv, köttet är inte
till någon nytta. De ord som jag har talat till er är Ande och liv.
”Bokstaven dödar,
men Anden ger liv” skriver Paulus (2 Kor 3:6). Få av oss kan mäta sig
med Paulus. Han var intellektuellt begåvad, högutbildad, och hade en lämplig
social bakgrund med hög status i samhället. Men när han trädde i tjänst för
Herren Jesus berömde han sig inte av detta. Han insåg att det inte var till
någon nytta för uppdraget Gud hade gett honom. Han fick räkna alltsammans som
skräp.
Fil 3:7, 8 Men
allt det som var en vinst för mig räknar jag nu som förlust för Kristi
skull.
Ja, jag räknar allt som förlust, därför att jag har funnit det
som är långt mer värt: kunskapen om Kristus Jesus, min Herre. För hans skull
har jag förlorat allt och räknar det som avskräde för att jag skall vinna
Kristus
Vad gjorde han för att briljera med sina naturliga resurser
i sina predikningar?
1 Kor 2:4, 5 Och mitt
tal och min predikan bestod inte i
ord som skulle övertyga genom mänsklig visdom utan genom en bevisning i Ande
och kraft.
Vi ville inte att er tro skulle bygga på människors visdom utan
på Guds kraft.
Hur fick han inspiration till denna förkunnelse? Jo, genom att be i anden!
1 Kor 14:18 Jag
tackar min Gud, jag talar tungomål mer än ni alla.
Om Paulus – som hade kunnat utveckla andra sidor av sin personlighet
– ansåg det så viktigt att be mycket i tungor, säger det oss att det är minst
lika viktigt för oss.
I tungotalet ber vår ande, och vårt förstånd stängs av (1
Kor 14:14). När vi ber i anden får vi tankar och inspiration direkt ifrån den
Helige Ande. När vi delar med oss av det vi fått den vägen blir mottagarna rikt
välsignade. Det vi säger landar i deras ande (om de är mottagliga) och bär rik
frukt. Därför uppmanar Paulus oss att be om gåvan att också uttyda det (1 Kor
14:13).
Genom bön i anden får vi också ledning för våra livsval.
Istället för att grubbla över vilket alternativ som är bäst i en viss fråga,
får friden i vår ande vägleda oss. Tack vare bönespråket kan vi gå in i djup
förbön och be fram det som är Guds vilja utan att alltid veta vad vi ber fram. Det
behövs inte, då Anden hjälper oss i vår svaghet:
Rom 8:26b, 27Ty vi
vet inte vad vi bör be om, men Anden själv ber för oss med suckar utan
ord, och han som utforskar hjärtan vet vad Anden menar, eftersom Anden ber
för de heliga så som Gud vill.
Madeleine Wallgren, www.vingarden.org
12 maj 2022
Ny bok! Föraktad, förtalad, förkrossad - framgångsrik!
Raka spåret till makt och framgång? Det är vad djävulen
frestade Jesus med innan han började sin offentliga tjänst. (Se Matt 4:8-10 och
Luk 4:5-8)
Har du hört förkunnelse som utlovar framgång i allt om du
har den tro som förkunnaren menar vara den rätta? Säkert! Men Jesus tackade
bestämt nej. Ändå är han den klart framgångsrikaste i hela universum. Hur det
gick till? Han valde Skriftens väg: lydnad för Guds vilja intill döden på
korset. På vägen dit fick han möta det djupaste förakt av av de människor som
han offrade sig för. ”Han var så föraktad att vi räknade honom för intet.” (Jes
53:3) Först därefter kom upphöjelsen.
Jes 52:13-53:3 Se, min tjänare skall hava
framgång; han skall bliva upphöjd och stor och högt uppsatt.
Vem trodde vår predikan, för vem var HERRENS arm
uppenbarad?
Som en späd planta sköt han upp inför honom, som ett rotskott ur
torr jord. Han hade varken skönhet eller majestät. När vi såg honom var hans
utseende inte tilldragande.
Han var föraktad och övergiven av människor, en smärtornas man
och förtrogen med lidande, lik en som man skyler ansiktet för, så föraktad att
vi räknade honom för intet.
Är vi villiga att
bli Jesu efterföljare? Är vi villiga att ta emot inte bara framgång, utan också
det som ofta föregår upphöjelse och erkännande: förakt, förtal och förnedring?
Det är detta min nya bok handlar om.
Recensioner:
Vem vill vara föraktad i dessa dagar då det tycks vara viktigare än någonsin att framstå som ”lyckad”? I de flestas ögon är materiell rikedom, makt och kändisskap tecken på en framgångsrik person eller sammanhang. Hur är det då i Guds rike? Det Gud ser som viktigt bör hans barn intressera sig för, även då det gäller ett ämne som åtminstone jag gärna skulle undvika. Jesu egna ord: ”Saliga är ni när människor hatar er och stöter bort er, när de hånar och smutskastar er, allt för Människosonens skull.” Luk 6:22
Den versen, och liknande, har jag alltid kvickt passerat utan närmare eftertanke! Så kom nu Madeleine Wallgrens nya bok där titeln genast utmanade mig och fångade mitt intresse med sin tydliga paradox som för tankarna till ett stort antal bibelsammanhang, t ex 2 Kor 4:7–9:
”Men denna skatt har vi i lerkärl, för att den väldiga kraften skall vara Guds och inte komma från oss. Vi är på allt sätt trängda men inte utan utväg, rådvilla men inte rådlösa, förföljda men inte övergivna, nerslagna men inte utslagna.”
Hur detta egentligen hänger ihop behöver åtminstone jag få mer ljus över, och säkerligen många med mig! En god bit på väg kommer vi genom Madeleines mycket klarläggande bok, skriven på hennes eget lättlästa vis. Det är verkligen en gåva från Gud att kunna förmedla djupa sanningar så att alla som vill kan förstå! Madeleine är som alltid generös med vittnesbörd ur sitt eget liv, även de gånger då hon framstår i ”mindre gyllene dager”.
Jag rekommenderar varmt Föraktad – förtalad – förkrossad – Framgångsrik!
Annchristine Kron
Madeleine! Vill bara uttrycka min uppskattning av din senaste bok. Genialisk och träffande titel på boken! Kunde känna igen situationer du berättade om. Och jag fick en del aha-upplevelser. Bl.a. sidan 64 där Jesus gjorde vinundret. Och ett välkännande exempel om Erik på sidorna 11 och 12. Ja hela boken var viktig och igenkännande läsning Därför vill jag beställa 2st. till som jag ska ge bort. Bente Jarl
.jpg)
