Som ung sökare föll jag ofta in i depressiva tankebanor när
jag tänkte på hur meningslöst det mesta var. Vad var det för mening att
allvarligt satsa på något? Det skulle ju ändå inte bestå. Men efter år av
sökande och längtan efter att förstå meningen med livet, fann jag frälsningen i
Kristus och började studera hans ord. Döm om min glädje när jag fann hans ord i
Mark 13:31: ”Himmel och jord ska förgå, men mina ord skall inte förgå.” Allt vi
förnimmer i den fysiska, skapade världen ska en dag förgås, men Guds ord är en skatt
som vi kan äga för evigt.
Vad är Guds ord? Det är Herren Jesus själv, Joh 1:1. Om vi
säger oss älska Jesus, så älskar vi också Ordet. När man är förälskad i någon
prioriterar man att ta tid med den älskade. Inget är viktigare än att söka
tillfällen att bara umgås och lära känna honom bättre.
Under mina första decennier som kristen gick jag alltid
omkring med små lappar med bibelställen som jag memorerade under dagens lopp.
Guds ord var skatten i åkern som jag gav allt för, Matt 13:44.
När Jesus gick igenom Skrifterna för Emmauslärjungarna
började deras hjärtan brinna. Hur är det med dig? Brinner det inom av dig av
längtan efter att studera Ordet? Med sorg märker jag att bibelkunskapen bland
Guds folk ofta är väldigt skral. Man säger sig älska Jesus, men om det vore sant,
hade man också älskat hans ord. Inför eventuella ifrågasättanden försvarar man
sig med att man ju troget går till kyrkan, ger sitt tionde etc. ”Gud förstår
säkert att jag helt enkelt inte har tid att sitta ner och studera hans ord.”
Jesus citerade Jesaja
29:13 där det står:
Herren har sagt: ”Eftersom detta folk nalkas
mig med sin mun och ärar mig med sina läppar men låter sitt hjärta vara långt ifrån mig, är fruktan för mig
bara ett inlärt människobud.”
Pappa Gud längtar
efter att vi ska söka honom för den han är, och gensvara på hans kärlek utifrån
vårt hjärta och inte i form av religiösa handlingar.
Sänd en hunger i landet efter att höra Herrens ord!
Min bön har genom åren varit att Herren ska uppfylla sitt
löfte i Amos 8:11 om att sända hunger efter Herrens ord. Vi behöver bli hungriga!
Om du någon gång fastat har du nog märkt att suget efter mat
är starkast den första tiden, kanske den första veckan, men sedan ställer
kroppen om sig för svältläge och går på sparlåga. Istället för att förvänta sig
energi utifrån, börjar den förbruka reserverna som finns lagrade. Inte förrän
efter omkring fyrtio dagar för en normalviktig person väcks hungern åter till
liv. Så står det till exempel om Jesus att han efter fyrtio dagar blev hungrig.
Det är då kroppen börjar tära på sina livsviktiga organ.
Jag vill att du ska tänka på tiden mellan sju och fyrtio
dagar. Du känner ingen hunger.
Varför? Därför att du inte har ätit. Samma sak gäller på det andliga planet. Om vi försummar att nära vår ande upphör hungern.
Vi lever i en stressad tidsålder, ja, men känner inte Gud
till detta? Varför inte börja fasta på andra ting än på Bibeln? Avstå från att
kolla Facebookuppdateringarna varje dag, stäng av din mobil ett par timmar, byt
ut TV-soffan mot bönekammaren!
Fortsättning följer
