Din fiende köttet, del 1

Det är Anden som gör levande; köttet är till inget nyttigt. De ord som jag har talat till er är ande och liv.  Joh 6:63

I ditt kött bor inget gott. Absolut ingenting som Gud kan använda sig av. Ibland vill fienden få oss att tro att det i alla fall finns något gott där. Där kan ju finnas envishet och intel­ligens. Nog ska väl Gud kunna använda det i vissa situa­tioner. Nej. Det måste först dö och uppstå, och läggas under Kristi lydnad. Inte ens de ”goda” sakerna i köttet kan an­vändas för Guds verk. Man kan vara mycket givmild och arbeta hårt för ideella ändamål utan ersätt­ning utan att det har något värde i Guds ögon. Bara det som han själv ingivit och fött fram har värde. En kristen kan få för sig att göra goda gärningar och tro att det imponerar på Gud. Ingalunda! Det är drivkraften bakom som räknas. Det är bara det som är fött av Gud som övervinner världen och som har evighetsvärde, 1 Joh 5:4.

Köttet tillhör den här världen, och du kan inte ta det med till himlen. Alltså finns det ingen anledning att ”polera” köt­tet för att försöka få det heligt. Du ska istället hålla före att det är dött, Rom 6: 6 och11.

Vad är ”köttet”?

Köttet är den fallna naturen. Man brukar säga att krop­pen + själen = köttet, men det är inte helt korrekt. Kroppen i sig och själen i sig är inte syndiga. De skapades goda av Gud. Men människan kallas kött när hon saknar härligheten från Gud och gemenskapen med honom, därför att hon då bara har dessa två komponenter. Och dessa var al­drig avsedda att utgöra människans hela natur. När hon skapa­des var hon först och främst ande. Genom sin ande hade hon gemenskap med Gud och genom sin ande kunde hon styra sin själ och sin kropp. När Gud såg på sin skapelse såg han att den var god.

Och Gud såg på allt som han hade gjort, och se, det var mycket gott.

                                         1 Mos 1:31

Men i syndafallet förlorade människan andens gemen­skap med Gud och blev kött. Så mycket av naturen, djuren och människan förstördes att Gud inte längre kunde säga att allt var mycket gott. Istället för godhet fann han idel ondska:

Men när Herren såg att människornas ond­ska var stor på jorden, och att deras hjärtans alla uppsåt och tankar alltid var endast onda, då ångrade Herren att han hade gjort männi­skorna på jorden, och han blev bedrövad i sitt hjärta.

Men jorden blev alltmer fördärvad för Guds åsyn, och jorden uppfylldes av våld.

Och Gud såg att jorden var fördärvad, efter­som allt kött vandrade i fördärv på jorden.

                            1 Mos 6:5, 6,  11, 12

När kroppen och själen inte längre styrs av anden, funge­rar de som en cancer: De växer vilt utan sina avsedda funk­tioner. De fungerar själviskt, dvs de handlar enbart utifrån egna behov, precis som cancersvulstens celler. Därför kallas de kött.

Kroppen och själen är inte syndiga i sig själva, liksom inte heller cancerns celler är onda i sig själva. De är ju ingen­ting annat än kroppens egna, från början friska, celler, som gått miste om cellkärnans styrande förmåga. Felet har alltså uppstått i cellens allra innersta, i kärnan. Felet i den fallna människan finns också i det allra innersta, i anden. Därför tjänar det inget till att försöka styra köttet genom att öva det i goda gärningar. Köttet kommer ändå bara att kunna göra dessa gärningar om det kan motiveras av något själviskt motiv, till exempel belöning eller hot.

Det finns bara två sätt att styra köttet: Ge­nom lagen eller genom anden. Lagen tvingar köttet, med dess själviska natur som motivation (”om du inte gör som jag krä­ver kommer jag att straffa dig”). Men en sådan motiva­tion kan inte behaga Gud. Anden tvingar köttet genom att i sig själv bära motivationen (”du gör som jag säger därför att jag vill det”). En sådan motivation behagar Gud, eftersom det är människans innersta, hennes fria vilja, som driver henne. Det var därför Jesus sade att människan måste födas på nytt. Hon måste få tillbaka den andliga natur som hon förlo­rade i syndafallet. Detta fantastiska under inträffar när hon tar emot Jesus som sin Herre, på den grundvalen att Jesus har betalat priset för en sådan pånyttfödelse och gemenskap med Gud.

Utdrag från ”Seger ivarje frestelse” av Madeleine Wallgren (just nu på rea för endast 35:- ord 129:-)