Sann tillbedjan

Skillnaden mellan lovsång och tillbedjan

Lovsång innebär att vi prisar Gud för vad han gjort och gör, hans underbara och mäktiga gärningar, Ps 107:31, 150:2. Vi tackar honom för att han är god och för att hans nåd varar i evighet, Ps 107:1. Vi lovar honom för allt han är för oss: vår styrka, vår sköld, vårt skydd, vår försörjare, vår läkare och vårt segerbaner.

Tillbedjan innebär att vi i beundran faller ner för personen bakom de mäktiga gärningarna. Vi vör­dar och fruktar Honom för att han är den han är. Under tillbedjan är det knappast läge för att dansa, skutta och hoppa, utan i förundran står vi stilla inför den Helige. För att uttrycka vår vördnad och beundran kan vi böja knä, eller lägga oss raklånga inför hans ansikte.

På bibelns tid var det sed att bokstavligen falla ner på sitt ansikte inför en person av hög rang.

När Herren besökte Abraham vid 99 års ålder och talade till honom, ”föll Abram ner på sitt ansikte”, 1 Mos 17:3. Hans höga ålder var ingen ursäkt för att inte visa vördnad och respekt för den Högste.

Lot föll ner på sitt ansikte, när han mötte de två änglarna som besökte hans hem­stad (1 Mos 19:1), Josefs bröder föll på sina ansikten, när de träffade Josef för första gången på många år utan att känna igen honom, 1 Mos 42:6.

När Mose möttes av uppror hos det folk han skulle föra in i löfteslandet, reagerade han på anklagelserna och hoten om stening med att falla ner på sitt ansikte! (4 Mos 14:5) I ödmjukhet överlämnade han sig på nytt åt Guds goda vilja och kastade sig i hans famn, istället för att försöka att i egen kraft krångla sig ut ur sin penibla benägenhet. (Jämför 4 Mos 14:22, 45, 4 Mos 20:6)

När Josua mötte en man med draget svärd frågade Josua:

”Tillhör du oss eller våra fiender?”
Han svarade: ”Nej, jag är befälhavare över Herrens här och har nu kommit hit.” Då föll Josua ner till jorden på sitt ansikte, tillbad och sade…
                                       Jos 5:13b, 14

Om du tittar i en konkordans, kommer du att se att nästan varje gudsman (och även andra) föll ner på sitt ansikte när de närmade sig Gud. Kanske vår nutida respektlöshet gör att Gud så sällan uppenbarar sig så som han gjorde på Bibelns tid?

Tystnaden

Ibland leder den helige Ande församlingen in i en mättad tystnad. Var då bara stilla och besinna att Herren är Gud. Låt honom utföra det han vill. Ge honom tid att nå in i människors innersta. Nutidens människor blir lätt stressade när ”ingenting verkar hända” och försöker ta sig ur tystnaden. Ofta bryts den starka smörjelsen och Gudsnärvaron av att någon i ovishet börjar be ut sina böneämnen. Detta är definitivt fel plats och tid för begärböner!

Våra öron och sinnen är så matade med ljud från morgon till kväll, att vi har svårt att hantera tystnaden. Vi känner oss ofta pressade att vara aktiva (för då känner vi oss nyttiga) och se till att något nytt ständigt händer, så att ingen ska tycka att vi är tråkiga (vi är rädda för att bli förkastade om vi inte är tillräckligt attraktiva). Att bara stå stilla och till synes göra absolut ingenting – medan den dyrbara tiden bara tickar på – är en prövning för somliga. Vi har svårt att stilla våra själar, men det är nödvändigt att lära sig om vi vill umgås med den helige Ande.

Kung David, som skrivit nedanstående psalm, hade lärt sig hemligheten:

Herre, mitt hjärta är inte högmodigt, mina ögon är inte stolta.
Jag umgås inte med stora ting, med sådant som är mig för svårt.
Nej, jag har lugnat och stillat min själ som ett avvant barn hos sin mor. Som ett avvant barn är min själ i mig.
                                                  Ps 131:1, 2

När Anden leder dig in i tystnaden, så passa på att bara njuta av hans närvaro. Försök inte prestera någonting, utan bara ta emot och sup in hans härlighet. Ta emot hans omfamning, öppna ditt innersta rum för honom. Bjud in honom som en brud bjuder in sin brudgum på bröllopsnatten.

Kärlekssången

Vi är Kristi brud och Jesus är vår brudgum.

…Såsom en brudgum fröjdar sig över sin brud, så skall din Gud fröjda sig över dig.
                                      Jes 62:5 1917

Under bön sa Herrens Ande till mig: ”Tala om för mitt folk att jag älskar dem med evig kärlek, och att jag längtar efter att få höra mitt folk uttala sin kärlek till mig.”

Precis som en brudgum vill höra att hans brud gift sig med honom på grund av kärlek, och inte för pengar eller social ställning, vill Herren höra vår kärlekssång.

Gud drog ut Israel i öknen, där det inte fanns så mycket som kunde distrahera hans folk och stjäla deras tid. Varför? Därför att han längtade efter att få bevisa sin kärlek till sitt folk, och han hoppades på att kärleken skulle bli besvarad.

Så säger Herren: ”Jag minns din ungdoms hängivenhet, hur du älskade mig under din brudtid och följde mig i öknen, i landet där man inte sår.
                                                  Jer 2:2

I öknen hade Israel tid att avskilja sig för tillbedjan och lovsång. Hon gav Herren sin fulla uppmärksamhet – åtminstone under en kort period. Men så snart Gud gett Israel sina gåvor, blev hon otrogen. I Hosea bok avslöjar Gud sin längtan efter sitt folk, och hur sårad han blir av vår otrohet. Hur ska han åter vinna sin trolovades kärlek?

Därför skall jag locka henne bort och föra henne ut i öknen och tala till hennes hjärta.
Jag skall trolova dig med mig för evig tid, ja, jag skall trolova dig med mig i rättfärdighet och rätt, i kärlek och barmhärtighet.
 Jag skall trolova dig med mig i trohet, och du skall så känna Herren.
                                  Hos 2:14, 19, 20

Vår älskade kallar oss till intim gemenskap med sig! Läs Höga Visan och låt ditt hjärta röras av kärlek till brudgummen. För att möta honom måste vi säga nej till annat som vill stjäla vår tid och uppmärksamhet. Omgivningen kommer kanske att döma oss och säga att vi är improduktiva och slösar med tiden, men vår brudgum är värd det bästa av vår tid. När andra förebrådde Maria för att hon smorde Jesu fötter med dyrbar äkta nardusolja, i stället för att sälja den och ge pengarna till de fattiga (Joh 12:3ff) höll inte Jesus med. Han uppskattade sättet hon visade sin kärlek på och förebrådde henne inte. Pengar och produktivitet är inte det som värderas högst i Guds rike. Ge honom ditt hjärta, och visa det genom att ge honom av din tid.

En man var i bön och tillbedjan inför Herrens ansikte, då han plötsligt kände att han blev våt på ryggen. Det föreföll vara någon bakom honom som grät och lät tårarna falla ner över hans rygg. Han visste att han var ensam i rummet, så han undrade för sig själv vad detta skulle betyda. Då hörde han Jesu milda röst säga: ”Mitt barn, jag rörs till tårar över den kärlek du visar mig genom din lovsång och tillbedjan. Oh, hur jag längtar efter att allt mitt folk skulle ta sig tid att bara vara med mig och söka mitt ansikte – inte för att begära och få en massa saker, utan bara för att vara i min närvaro.”

http://www.vingarden.org/catalog/product_info.php?products_id=673

Utdrag ur boken "Höj Jubel!" av Madeleine Wallgren

(c) Madeleine Wallgren & Vingården www.vingarden.org