11 dec. 2011

Manipulativa kollekttal

"Du som är så mycket för det här med sådd och skörd, du kan väl ge en rejäl gåva till vårt arbete."
"Gud har visat mig att du ska ställa din kunskap och dina gåvor till förfogande i det här arbetet. Då ska du bli välsignad."

Tack, jag är redan välsignad i enlighet med Ef 1:3, och Gud har inte talat till mig om det du säger. Han är min arbetsgivare och jag gör vad han säger till mig.
Själviska motiv smyger lätt in. När man inte längre har en levande, varje-dags-relation till Herren, börjar man på mänskligt sätt försöka driva verksamhetsapparaten. Verksamhet kostar pengar, och det gäller att få in dem.

Nicky Gumbel berättar en dråplig historia om sina egna associationer kring offertal:

"När frågan om pengar och offrande kommer upp i samband med kristen tro ser man två olika bilder för sin inre syn. Först tänker man på de amerikanska TV-evangelisterna. Jag hörde om en av dem som lät koppla elledningar till stolarna i sin kyrka. "Alla som är villiga att ge hundra dollar till Gud", ropade han, "ställ er upp!" Samtidigt som han sa det tryckte han på en knapp och strömmen slogs på i stolarna. Det blev ett fantastiskt gensvar, men efteråt hittade kyrkvärdarna tre döda skottar fastklamrade i sina stolar!
Själiska kollekttalDet finns själiska kollekttal. Kollekttalaren är nästan desperat i sin iver att få in pengar. Så många behov måste fyllas. "Ge! Ge! Om du inte ger, så får du inte skörda. Guds ord säger att vi ska ge till varje gott ändamål. Detta är ett gott ändamål. Detta är Guds verk. Vi har stora behov just nu. Ge nu! Gud ska belöna dig!" Detta kan vara sagt i Guds Ande. Det är inget fel på själva innehållet. Men samma ord kan vara sagda i fel ande. Var och en som lyssnar måste själv bedöma detta. Vilken talare som helst kan mena att han företräder Guds verk och att pengarna oavkortat går till Guds verk, men den som ger måste veta om Herren bekänt sig till verket. Det finns mycket i vår tid som går under benämningen Herrens verk, men som i själva verket är människors verk. Anledningen till att somliga så näst intill desperat håller långa kollekttal är att de håller på att gå under, eftersom Guds Ande inte är med. Om Gud är med kommer de medel som behövs in, till och med utan att man tar upp offer! (Härmed inte sagt att det är fel att hålla informativa kollekttal.)

Skilj mellan ande och kött!
Det finns tillfällen då man upplever motvilja mot att ge, fastän förståndet säger att det är ett gott ändamål. Många lyssnar till sitt förstånd och ger trots sitt inre vittnesbörd. "Men jag kan väl inte låta bli att ge utan att ha skäl till det?" kanske du frågar. Jo, det kan man. Gud skvallrar inte. Han behöver inte tala om för dig varför du inte ska ge. Det räcker att han säger: "Ge inte." När man känner motstånd i sin ande (motstånd i köttet kallas för girighet) måste man lita på att det är andens maning, och lyda. Man hjälper inte personen eller organisationen som tar emot pengarna genom att ge. I stället är det så att man hjälper dem genom att inte ge. Vi kan alla ta miste på Guds ledning av en eller annan orsak, också den som håller kollekttal eller skickar ut en skriftlig vädjan. Gud kanske vill leda dem i en annan riktning än de själva tänkt. Om de då får in pengar till investeringen eller vad det är för planer de hyser, tar de det som en bekräftelse på att de är på rätt väg.
Nu är det inte alltid detta som är orsak till att man inte upplever att man ska ge i en viss situation. Man bör alltså inte dra slutsatsen att det arbete Gud hindrar en att offra till är fel, även om det kan vara så. Gud talar inte alltid om det för oss, och då är det inte vår sak att döma. Det enda du är ansvarig för inför Gud är att lyssna och lyda.

Om människor hade lärt sig att lyssna till sitt inre vittnesbörd, hade inte skandaler som t ex Jimmy Bakker med Praise the Lord kunnat ske i samma utsträckning. När bedrägerier uppenbaras blir många människor sargade. Somliga har offrat mycket pengar och värdefulla ägodelar i tro att det gick till Guds verk. När det sedan kommer fram att det mesta gått till ovärdiga ändamål, tappar de tron inte bara på människor utan också på Gud. De slutar att ge. När de slutar så, kan de inte heller skörda.

Bedragare kommer alltid att finnas. Därför måste var och en lära sig att lyssna till Herrens Ande och inte lita på vältaliga predikanter. Det är inte så att vi ska misstro folk, och det behöver vi inte heller när vi lärt oss lyssna inåt. Är du inte glad att Gud bor i dig och att du aldrig behöver vara okunnig om när och till vad du ska ge? (1 Joh 4:4, 2:27) Använd dig av den förmånen!

Det är välsignat att ge, och när du finner en god åker så spara inte på utsädet. Men ge aldrig av slentrian, och ge aldrig när du känner dig pressad till det, utan ge i förtröstan på Herren. Då kommer du också att få se en rik skörd.

11 kommentarer:

  1. Madeleine!

    Viktiga saker du tar upp!

    Jag för min del skulle önska att alla vandrade efter sitt inre vittnesbörd, då hade fler saker blivit rätt, men faktum är att det troligen inte är så många som gör det.

    När det sen gäller läran om sådd och skörd, så ser jag efter granskning i skriften att den inte stämmer. Eller rättare sagt används bibelord felaktigt och som inte handlar om att så pengar, för att bekräfta läran om sådd och skörd.
    Läran säger att vi skall planera vår sådd för att vi skall få maximal utdelning/skörd.
    Det talas inte om att anden skall leda givandet, eller att man skall ge i det fördolda, eller till de som inte kan ge igen, dvs utan vinsintresse.

    Det är så många som försökt ge sig ut ur en ekonomisk situation, men där det slutat med att de fått gå till socialen för att få pengar till mat.
    Det finns också många som ger sitt tionde till församlingen, men som efter det lider brist.

    Det finns mycket att säga om denna undervisning och den skule verkligen behöva belysas!

    Mvh Björn

    SvaraRadera
  2. Hej Björn! Tack för din kommentar! I min bok "Pengar - om rätt förvaltarskap" har jag mer utförligt behandlat frågan om felaktigt givande och orsaker till att det inte fungerar att göra en metod av "lagen om sådd och skörd".
    Ang tionde till församlingen, så bör man ju pröva att det är en församling som verkligen ger bra andlig föda till sina medlemmar. Jag tror inte man har rätt att slösa med Guds pengar (allt vi äger är ju ytterst sett Guds) genom att ge till församlingar som använder pengarna till projekt som inte är födda av Guds Ande. Vi bör alltså pröva och inte ge slentrianmässigt.

    SvaraRadera
  3. Till Björn: Lagen om sådd och skörd handlar naturligtvis inte uteslutande om pengar, utan om hela min livsstil. Jag sår ut när jag ger av min tid för att hjälpa en medmänniska, väljer att älska och ha tålamod med den som är besvärlig, väljer att bemöta hat med kärlek osv.
    Alla mina handlingar och mina ord är utsäde som ger en skörd förr eller senare.

    SvaraRadera
  4. Madeleine!

    Tack för svar!

    Jag håller med dig i att allt vi gör är en sk sådd, men om man gör saker med beräkning blir det fel. Om jag hjälper en människa, så gör jag det för att jag bryr mig om den människan, inte för att jag skall bli välsignad av varken Gud eller människor.

    Du skriver: allt vi äger är ju ytterst sett Guds!

    - Jag har funderat på detta och även kollat i skriften, men ingen stans står det uttryckligen att våra ägodela är Guds.

    Tänk dig själv hur konstigt det blir om du vill ge din man en födelsedagspresent, det kan du ju inte göra, dina pengar är ju inte dina och även om du skulle få ok från Gud att använda hans pengar till att köpa en present, så blir ju inte presenten från dig.
    Eller om du skulle ofra ett stort offer till Gud, det blir ju inget offer från dig, utan från Gud själv, till sig själv.

    Jesus sa vid något tillfälle, att livet inte beror på att man har många ägodelar, han menar alltså att man äger det som man har i sin ägo, annars hade han inte kunnat säga som han gör!

    Jag vet att detta med att Gud äger allt, vi bara förvaltar, är ett allmänt synsätt i frikyrkligheten, men efter att nogrant kollat, så ser jag att det inte stämmer, vi äger och vi förvaltar åt oss själva. Att man sedan låter Jesus vara Herre över ekonomin för att inte ha sin trygghet i pengar och ägodelar, är ju en helt annan sak.

    Det Jag skriver om detta är inget mot dig, utan vill bara uttrycka det som jag sett att många läst in felaktigt i skriften!

    Mvh Björn

    SvaraRadera
    Svar
    1. "Jorden är Herrens 
med allt vad den rymmer" Ps 24:1

      Radera
  5. Hej Björn! Uppmuntrande att få kontakt med någon som rannsakar skrifterna och vågar ifrågasätta sådant vi fått med oss med "modersmjölken".
    När jag skrev att allt ytterst sett är Guds tänkte jag på hur Paulus talar om att han (och vi) är slavar eller tjänare (grek doulos, som betyder slav). Å andra sidan säger Paulus att allting är vårt!
    "Därför skall ingen berömma sig av människor, eftersom allting är ert,
    det må vara Paulus, Apollos eller Kefas, det må vara världen, liv eller död, nutid eller framtid. Allting är ert.
    Men själva tillhör ni Kristus, och Kristus tillhör Gud." 1 Kor 3:21-23. Som så ofta finns det flera infallsvinklar.

    Ang givande håller jag helt med dig om att hjärtats motiv ska vara rätt. Att ge med det egoistiska motivet att få tillbaka måste vara tokigt. "Nej, när du ger en gåva, låt inte din vänstra hand veta vad den högra gör" (Jesus i Matt 6:3). De manipulativa kollekttalen jag skrev om i inlägget väcker ofta upp de felaktiga motiven till att ge.

    SvaraRadera
  6. Väldigt intressant läsning, detta om kollekt tal. Jag håller helt med, om den Helige Ande är med och verkar så fungerar det, jag behövde bara få läsa detta för att förstå att jag inte känt fel där.
    För om Herren är med så ser han också till behoven, han startar inte ett verk som han inte tänkt fullfölja, både ekonomiskt och på annat sätt.
    Han gör inga misstag utan dem står nog vi människor för.
    Ska bli väldigt intressant att följa er på denna sida.

    Gud välsigne Er.
    Har förstått på det jag läst att ni lever väldigt nära vår Herre.

    Mvh/ Marlene

    SvaraRadera
  7. Hej Marlene! Tack för din kommentar! Gud välsigne dig!

    SvaraRadera
  8. Jag tycker heller inte om långa kollekttal, blir som tiggeri. Tycker heller inte om de kristna kanalernas tiggeri på bästa sändningstid; känns inte bra. Då tror icke-kristna att "vi bara ska ha pengar". Låt gud sköta jobbet med pengar istället!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, visst är det så. Tyvärr har amerikanskinfluerad framgångsförkunnelse starkt bidragit till att gemene man tror att kristna förkunnare utnyttjar sina åhörare och håvar in pengar i överflöd. I verkligheten tjänar många utan ersättning eller mycket ringa sådan - i vårt land alltså.

      Radera
  9. Tack för en bra artikel.
    Det tog ett tag för mig innan jag kände att jag, utan dåligt samvete,
    kunde avstå att ge vid vissa tillfällen.
    Om och när jag ger något så är det mellan mig och Herren.
    'Kollekthåvarna' upplever jag också som en press och ett tiggeri. En offerkista, uppställd på någon avskild plats hade varit lämpligare.

    Jag ser att någon ifrågasätter huruvida vi äger något eller ej.

    Jag läste en gång detta tilltal från Herren,
    jag tror det säger allt om 'ägandet'.

    "Om någon frågar dig vem som äger dina saker är svarar du säkert ' jag äger dem'.
    Men om Jag (Gud) frågar dig vem som äger dem, vad svarar du då?

    SvaraRadera